Jobb, flytt och sommar!

 
 
Oj vad mycket som hänt den sista tiden...inte hunnit uppdatera...
 
Såhär ligger det till...
 
Flyttade från Andra Långgatan till Fjärde Långgatan till en underbar lägenhet där vi trivs så makalöst bra i! Allt är helt perfekt förutom att vi inte har plats för tvättmaskin i badrummet :)
Stukatur i taket (3 meter högt)
 

Ofärdigt vardagsrum...

Tv-bänk och alla DVD-filmer (massa som ändå inte fick plats och ligger i lådor :( )

I princip färdigt...

Inne i sovrummet...

En del av vardagsrummet med Johans skivhörna..

Apporpå något helt annat fick jag helt plötsligt en lördag ett par SKITSNYGGA Iron Fist (https://www.google.se/search?q=iron+fist&biw=1920&bih=1054&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=i36CVYChJMXwUPuugNgC&ved=0CAYQ_AUoAQ) skor :D Så underbara och passade perfekt! Kunde till och med ha dom en hel utekväll med Helena utan att avlida, tro det eller ej var de rätt bekväma...Älskade Johan så bäst!!!


 
En annan ball sak som jag är helt överlycklig över är ju att jag ska byta jobb! Till en fasttjänst på Sensus som koordinator! En mer utmanande och spännande roll och framförallt - fast! Dessutom har jag alltid varit intresserad av Sensus som organisation så det känns bara positivt! Världens finaste kontor i Brunnsparken med! Så himla lycklig! Det var strax under 100 sökande, 5 på intervju och jag som fick det!!! :D Börjar i mitten på augusti så om 3 veckor går jag på en 5 veckors semester vilket ska bli så skönt! Det enda planerade är att vi ska åka till Malmö en natt och sedan vidare till Köpenhamn en eller två nätter (jag och Johan alltså), ska bli gött!
 
I helgen var jag på Potatisfestivalen enligt tradition med Nicolina och fick för mig de briljanta idén att taturea mig! Har länge velat tatuera kvinnosymbolen men alltid trott att jag ska göra den mindre och typ på handleden. Istället gjorde jag den rätt stor och på benet. Älskar den! Det gjorde lagom ont, emellanåt sved det rejält och det kändes som man rev upp skinnet helt men överlag - helt ok. Gör nästan mer ont nu när det läker och sårskorporna bildas och trillar av. Är rätt öm i benet men den börjar redan närma sig att vara färdigläkt :D Åh, jag vill tatuera mig mer!! Man blir nog helt klart beroende av detta känner jag. Mer, mer, mer!!!!
 
 
 Älskar livet just nu. Midsommar imorgon som ska firas med mor ute i hennes nya hus i Hajstorp, sommarledighet som väntar som jag för en gångs skull har hela tillsammans med Johan, nytt jobb efter det och allt bara är SÅ F*CKING GREAT! <3

Saker snubbar gör och säger eller när män säger att det är diskriminerande för dem att det heter just feminism...



Tänkte bjuda på lite godbitar från en spännande Facebook-tråd om saker snubbar säger och gör - så kallad mainsplaining. Tråden har fått mig att emellanåt skratta, häpna, bli ledsen och framförallt förbannad. Enjoy!

 

"När min sambos pappa förklarade för mig hur sammandragningar på natten känns
när jag väntade vårt andra barn"


 

"När min killkompis som är ickedansare berättar för mig vilka muskler som krävs för professionell balett.
Han dansar inte, jag har dansat balett i 5 år."


 

"Ska jag behöva straffas för att kvinnor förtryckts i flera 1000 år?"


 

"Generellt dudes som ska förklara hur man som kvinna ska förhålla sig till patriarkatet.
"Man får väl anpassa sig"


 

"När en gubbe som aldrig bott på landet eller hanterat djur skulle förklara för mig och
fyra andra kvinnor som alla sysslat med hästar i större delen av våra liv
vilken färg ett bra hö har. Han gav sig fan inte ens när flera av oss lade upp
bilder, flera andra okunniga män backade dessutom upp honom."


 

"Jag har fått förklarat för mig att mensvärk minsann inte alls gör ont. Det är bara
placebosmärtor."


 

"När Bingo Rimer berättade under en föreläsning att retuscherade perfekta kvinnor på
bild inte ska ha någon påverkan på tjejers självkänsla då man vet att det inte
är på riktigt"


 

"Ett ex sa till mig en gång att det inte var bra för mig att vara feminist och att jag
skulle må bättre om jag slutade vara det..."


 

"Fick ett sms en gång av en snubbe som gillade att "diskutera feminism" med mig där det stod "ok tänk så här, killar går efter utseende, men tjejer går efter utseende OCH pengar?" han hade liksom tänkt jättemycket och noga på sitt fantastiska argument som skulle slå knut på min feminist-hjärna."


 

"En snubbe som berättade för mig hur jag borde tackla förlossningssmärta och
jämförde den med ryggvärk."


 

"Det gör faktiskt ondare att bli sparkad på pungen än att föda barn!" För de två är oh så jämförbara!"

"Kille som förklarade att feminismen inte behövs för att Sverige är jämställt och det var minsann synd om killar också!
Han kunde ju inte gå på klubben med uppknäppt skjorta och det var ju orättviiist!
*liten violin spelar i bakgrunden*"


 

"Min pappa som förklarar ett ord när jag inte frågat efter en förklaring. Han bara antar att jag inte vet."


 

"När män säger att det är diskriminerande för dem att det heter just feminism..."


 

"Och åh guuud alla dom gånger som män försökt förklara för mig hur fotbollsträningar
borde bedrivas och hur ett spelsystem ska se ut. Helt ointresserade av att jag
har 100 h fotbollsledarutbildning o flera års erfarenhet som tränare."


 

" Snubben som mansplainade hur en fontänorgasm
känns. Efter ha
"


 

"PMS är faktiskt bara en myt, det har jag minsann läst på internet!"


 

 "När en snubbe försökte stöta på mig och min kompis genom att berätta att klitoris är en överflödig kroppsdel som inte behöver någon som helst uppmärksamhet om en är så skillad i sängen som han. Visst låter det heeeelt oemotståndligt?"


 

"När en kille skulle förklara för mig hur mensvärk kändes "egentligen". Jämförde det med en halv mansförkylning."


 

"När jag blir kallad lilla gumman i jobbet när det är jag som ringer till kunden med mer kunskap än dem."


 

"Att som kvinna kan man ju välja att "bara inte bry sig" angående
smalnormen i samhället som orsakar att många (unga) tjejer svälter sig själva
osv.
"


 

"Jag fick förklarat att feministiskt initiativ Inte behövs men däremot ett manligt
initiativ för att männen får kämpa hårdare i samhället för kvinnor kan bara
visa pattarna så får de exakt vad de vill i samhället, särskilt jobb. Fick det
förklarat av en man över 30 år..."


 

"När min far, och detta gav jag honom en ordentlig utskällning för, kommenterade att den smärta jag får i ryggen vid mens pga tunga bröst, antagligen bara handlade om min hållning. Man bara, oj, jag förstår. Du som har så mycket erfarenhet av tunga bröst kan väl lära mig lite mer..."


 

"När expediten på Game pratar om hur ett spel som jag precis har spelat men inte han INTE är sexistiskt."


 

"Roligast är de snubbar som:
1. Tycker att kvinnor som blir utsatta för "daterape" får skylla sig själva - de borde vara försiktiga kring främmande män!
2. Blir kränkta av att höra att kvinnor är rädda för män och undviker att umgås med män de inte känner…logiken…"


 

"Killkompis som berättar vilka typer av kläder jag borde ha på mig till
min kroppstyp efter jag på en promenad svurit över strumpbyxor som åkte ner.
Man bah *tack gode herrn* för din plötsliga expertis i fashion, din ovärderliga
åsikt kring vad jag borde och inte borde visa med min kropp och ditt uppmärksamma
öga"


 

"Har fått förklarat för mig hur det känns att vara gravid och att detta inte är ett hinder för rörlighet av en person som själv inte kunde vara gravid när jag väntade mitt andra barn."


 

"När en snubbe på mitt gamla jobb blev skitarg och började skrika om hur man inte kan gå runt och vara rädd för att bli våldtagen HEEEELA TIDEN, för att det är urlöjligt och överdrivet. Skitsnack menade han. Detta kom upp under en diskussion vi icke-män hade gällande risken att bli våldtagen på festivaler. Jag var så nära att fimpa honom i ögat."

 


 

"Hade en diskussion om övergrepp gentemot kvinnor samt kvinnans situation & kvinnoförtryck.
Varpå den mannen drar "Ja fast, alltså. Vi män förväntas ju betala allt på dejter, och det är ju inte heller så kul" *snyft snyft*."


 

"Kollega som var hemma sista tiden inför förlossning. Jargongen på jobbet "Varför ska hon vara hemma och vi ska jobba? Inte så att hon är SJUK ELLÄÄÄÄÄRRR?" Följt av ryggdunk och skratt så samlivet flög i hela lokalen."


 

"En snubbe tyckte att om jag kan amma mitt barn på Café så kan han dra fram ballen så alla kan glo på den"


 

"Jag stod och torkade håret med en hårfön när en man stack huvudet in i rummet och förklarade hur jag gjorde det på fel sätt och hur jag borde göra det. Han har varit flintskallig sedan 70-talet och har inte ens kommit i närheten av att jobba med hår."


 

"Fått höra "du är bara ett hormonmonster just nu" så många gånger av ett ex så att det vart löjligt"

"När jag jobbade på teknisk support så var det en snubbe som sa (direkt när jag svarat):
åh. Du, det är lite tekniska saker så kan du koppla mig till nån som kan?
Jag sa "absolut", tryckte på mute i ett par sekunder och presenterade mig igen.
Han la på. (Chefen gav mig tummen upp)"


 

Avslutar med en bra sammanfattning av det hela (OBS! Detta var bara ett axplock av all idioti som berättades)

"Ibland känner jag bara asså män. Dessa oklara,
mystiska väsen. Vilka är de och vad vill de egentligen?
"

 


 

 

Det där med barn och uppfostran

Titt som tätt och lite överallt ser man dessa ständiga diskussioner om barnuppfostran och vad som är bra och vad som är dåligt. Själv har jag blivit blockad från det fullständigt VANSINNIGA Instagram-kontot "friabarn". Friabarn är en grupp med mammor som vet allt och vet bäst (tycker de) och enda syftet med kontot är att skamma alla föräldrar som inte gör som de tycker. Själv ifrågasatte jag att de tycker att mamman (observera endast mamman) ska vara hemma tills barnet börjar skola för de är emot förskola! Jag påpekade att det är en lyx som många inte har råd med, kanske inte kan eller faktiskt inte vill. Själv ser jag inte problemet med att barn går på förskola däremot tycker jag det är hemskt med väldigt små barn som ska dit och när det är stora barngrupper med stressade pedagoger - inte optimalt.
 
I vilket fall tyckte de att jag får skylla mig själv om jag "prioriterar pengar framför mina barn" och att jag borde visa mina kommentarer till mina barn om några år så de får se "hur mamma valde bort oss för att hon hellre ville tjäna pengar". På frågan varför pappan inte kunde vara hemma är de för att de tycker att man ska amma så länge det bara går, dvs tills barnet börjar skolan typ...(!). Detta resonemang är ignorant och fördömande och bakåtsträvande av många anledningar:
- Mammor blir återigen förpassade till hemmet och ska alltså strunta i försörjning, pension (man får ingen pension när man är mammaledig - tänk då att va hemma i 6 år, katastrof!) och någon möjlighet till karriär. Männen ska som vanligt fortsätta att jobba, tjäna pengar och missa tid med sitt barn. Jag tror inte detta gynnar någon - tvärtom. Par som lever i en jämställd relation mår bättre därför tror jag att även barnen kommer att göra det.

- Alla har inte råd att leva på en lön och har heller inte möjligheten. Alla är inte två, vissa är faktiskt ensamstående men det skiter friabarn i! Här ska man "offra" sig som de uttrycker det. Om det nu är så jävla fantastiskt att sitta hemma med sitt/sina barn i tjugo år - varför pratar vi om att offra oss då?

- Barn mår inte dåligt/blir inte traumatiserade automatiskt av att gå på förskola. Många barn älskar det, lär sig om det sociala livet, träffar kompisar osv.
 
-Oavsett så vilka är de att döma ut föräldrar och sätta sig på höga hästar? Bara för att de är ett gäng sjalmammor (gillar Jennys uttryck :) ) som pöser omkring med en unge vid patten i flera år för att de har en man som gärna offrar (här kan vi snacka om att offra) sin tid med sina barn så betyder det inte att alla kan eller framförallt vill leva så????
 
Bortsett från dessa elaka hippiemammor så pågår det ju diskussioner som sagt lite överallt ändå. Jag tänker lite som såhär: om ett barn inte vanvårdas, misshandlar fysiskt eller psykiskt eller blir utnyttjat sexuellt av sina föräldrar så är det inte min sak att lägga mig i hur länge de ammar, när barnet börjar på förskola etc.?
 
Samtidigt är det svårt att inte lägga sig i eller i vilket fall tycka en jäkla massa. 5-minuters metoden får jag dålig känsla av t.ex. Jag förstår att vissa tar till det när man inte sovit på ett år och barnet bara vägrar MEN att använda det från början utan att testa något annat tycker jag är hemskt. Jag kan bara inte förstå den taktiken och jag kan faktiskt ärligt talat inte förstå varför det är så oerhört viktigt att barnet omedelbart ska lära sig att sova själv i egen säng och somna efter 1 sekund? Jag kan bli lite "förskräckt" att höra mammor som försöker vänja sina barn vid egen säng när de är 2 veckor gamla och jag kan bli lite "förbryllad" av barn i 4-års åldern som fortfarande samsover. Jag tycker liksom båda delar är sjukt. Det går inte att inte ha en åsikt! MEN man behöver inte alltid pracka den på andra föräldrar, man behöver inte utgå från att det är rätt bara för att JAG tycker så, utan man kan försöka ha lite förståelse för att vi alla funkar olika - vuxna som barn.
 
Amning och längden av denna är ju också ett hett ämne. Det är precis samma sak här, jag kan blir lite "förskräckt" av folk som vill vänja av med amningen så snart som möjligt (max 6 månader skriker många istället för att lyssna på vad bebisen vill också) men samtidigt blir jag lite "förbryllad" av de mammor som väljer att amma när barnet är 4 år. Men vem är jag att lägga mig i? Jag hoppas min amning kommer att funka när de väl är dags, jag hoppas på att amma strax under 1 år där sista tiden inte är enbart amning utan även annan mat men vem vet? Det kanske inte ens kommer att funka? Min unge kanske vägrar sluta så det tar över ett år innan det avslutas? Jag hoppas alla gör det som känns bäst för deras barn och sig själva och i slutändan tror jag att de flesta av oss blir ganska normala ändå, förskola eller inte, amning i 4 år eller inte alls och så vidare.

Jag tycker personligen att amning, samsovning och liknande kommer att lösa sig då man känner av själv hur man ska göra, det som däremot är betydligt svårare tycker jag är genus och samhället och vad samhället kommer att utsätta mina barn för. Jag kan uppfostra mina barn med genustänk och låta de va fria i sina klädval och vilka leksaker de ska ha men vad hjälper det om förskola, sjukhus, på spårvagnen, i affärer - ja precis överallt, finns människor som kommer att behandla mina barn efter vilket kön de har. Det är ett mycket större problem tycker jag och betydligt svårare att lösa! Jag vill inte att mina barn överhuvudtaget ska bekymra sig om utseende, vad de förväntas göra eller hur de förväntas vara på grund av sitt kön utan de ska bara leka, utvecklas och ha en fin barndom, det är det viktigaste för mig!
 
S mycket att fundera kring och jag är definitivt ingen expert och har som sagt inga egna barn så kanske inte ska uttala mig men det var iaf mina tankar kring detta. Hur tänker ni kring dessa frågor?
 
Något vi alla kan enas kring (barnlös eller inte) är att det inte är helt lätt och att allt inte är svart eller vitt?
Här är en bild på mig som liten bebis i min storasysters famn. Min systerdotter kallade mig för "myra" när jag såg ut såhär. Själv är jag ammad (vet inte hur länge men tror inte mer än ett år), gick på förskola och fick sova i mina föräldrars säng om jag var otrygg. Vet dock inte när jag började förskola (tror vid typ 1,5-2?) och hur länge jag ammade eller när jag började sova i egen säng och hur Iva och Frasse gjorde för att jag skulle sova där? (Iva du får gärna kommentera om du läser) och hur länge Iva vs. Frasse var föräldralediga? Mycket nyfiken nu så ska fråga min kära mor om detta!