Livet leker!

Ja, vad ska man säga - livet leker! Har så lite att klaga på egentligen :) Och inte särskilt mycket att skriva om heller...
 
Kul grej: jag och Madde ska åka till London i april! Ska bli så himla kul och tror vi kommer ha hur roligt som helst och passa görbra som resepolare! Älskar att bara spontant kunna ta en resa utan att behöva fundera - heja att vara barnfri och ha ett sparkonto! ;p
 
I vilket fall: ge mig era bästa tips om London! Och inget fjantigt som står i turistböcker och om man googlar - de har vi koll på tack så mycket. 
 
För tillfället har jag precis börjat läsa "Under det rosa täcket" - rekommenderas av många om man är intresserad av feminism, jag får återkomma med recension. Hittade den på jobbets fantastiska bokbytar-bord! Älskar den idén - så himla grymt att byta/skänka/ta böcker utan kostnad!
 
Mor fyllde 65 igår och det firades rejält, stackars Johan var sjuk så han kunde inte vara med. Jag själv har varit förkyld i 2,5 vecka nu...det räcker liksom..
 
I övrigt längtar jag efter sommaren, man får riktiga vårkänslor nu när vädret är så fint och det börjar bli varmt igen! Det är efterlängtat!
 
Nästa helg åker Johan till Båstad så då blir det rajraj med Nicolina på fredagen och med Madde på lördagen :P Ska även passa på att äta tacos då Johan hatar det (hur är det möjligt???) och aldrig vill äta det. 
 
Jaja, ville bara skriva av mig lite, nu ska jag se på skräckfilm: The Babadook som tydligen ska vara asläskig. Får återkomma om det med.
 
Idag har jag redan sett på två filmer: Saving Mr Banks och Sleeping beuty. Den första var väldigt bra, tyckte om den och grät vid några tillfällen, Tom Hanks är ju alltid bra med! Den andra var...knepig....men bra...fast konstig...fatta inte riktigt...hahah...aja, nu ska jag koka te och som sagt - kolla på skräckfilm!
 
P.s Kolla på senaste Kobra på Svt play - de har med ett litet inslag om McKamey Manor, och jag är en av de 17 000 som står på kö :P Lär ju aldrig komma med plus de är i USA osv men det är RIKTIGT, RIKTIGT urballat. Om ni inte känner till de så googla McKamey Manor eller kika på youtube. Det är SJUKT är de är som värst. Love it! D.s
Bild lånad från google, på en stackars deltagare i McKamey Manor :)
 

Boktips!

Jag vill ge er alla ett fantastiskt bra boktips!
Jag läser oftast som en dåre och oftast flera böcker samtidigt. Så är också fallet nu då jag läser 4-5 böcker för tillfället. Jag har även beställt 10 nya böcker från bokrean och har över 25 stycken hemma som fortfarande är olästa. Det måste bli sommarledigt snart alltså!
 
Nå, boken jag vill rekommendera heter "Jag ska bara fixa en grej i köket" och är skriven av Moa Herngren. Den handlar om ensamstående mamman Ingrid och hennes dotter Juni. Ingrid försöker balansera livet som skild, nytt jobb som chef där hon blir utstött och utfryst av sina gamla kollegor, en "vårdnadstvist" där Juni vill spendera allt mer tid med pappa Peter (vilket Ingrid har svårt att acceptera då han bor på en kall båt i hamnen, är allmänt slarvig, och framförallt klarar inte Ingrid att vara ensam) och en mamma som har dekat ner sig totalt i sin alkoholism. Mitt i allt detta har hon dessutom problemet med sin egen växande alkoholism som gått från ett-två glas vin ibland till flera glas vin nästan varje dag.
 
Ingrid dras mer och mer ner i fördärvet och trappar hela tiden upp sin alkoholism, samtidigt som hon försöker hålla en fasad utåt mot allt och alla.
 
Det här är en mörk, ångestframkallande, oerhört gripande och sorglig bok. Samtidigt som man känner empati och ett litet hopp någonstans ändå. Trots att jag själv varken har erfarenheten av att vara skild, leva i en vårdnadstvist, bli utstött av kollegor eller att vara lådvinsalkoholist så kan jag verkligen känna igen mig ändå. Ingrids känslor, ångest och tankar beskrivs så väl så det känns som man verkligen fattar. Man pendlar mellan att vara lika arg på henne som hon själv är till att tycka synd om henne och vilja rädda henne ur hennes situation. Rakt upp och ner utan krussiduller beskrivs hennes självhat och orkeslöshet och man känner hur förjävligt det är och hur svårt det är att komma ur det. Boken/författaren ursäktar inte Ingrids beteende men beskriver det levande, tryckande och rakt på sak.
 
Boken lämnar mig efter sista sidan med tårar i ögonen och gråten i halsen. Jag gillar verkligen slutet.