Jaha, i 2 veckor har jag ignorerat att jag känt mig dålig och "skjutit fram det" tills kroppen ba: "fuck you, jag är sjuk!". Bara att finna sig i det, alltså. Ligger hemma med huvudvärk, snorig näsa, lite feber och fasansfullt ont i halsen. Tur att man följer 700 olika tv-serier då så man har något att kolla på...

 

För mig är det en självklarhet att stanna hemma från jobbet när man är sjuk. Många tycker man ska försöka "kämpa" och ta sig dit i alla fall men det är ju vansinne! Hur ska då kroppen få tid att återhämta sig och bli frisk? Och hur sjysst är det att smitta ner alla kollegor...? Det enda bra med att vara sjuk är att man får äta glass hur mycket och när man vill, eller vad säger jag? Det får man ju ändå om man är vuxen HAHA! Då är det bästa att ligga still i soffan o se på film och det sämsta (förutom att må som en apa) är att man förlorar massa pengar, det ger lite magknip.

 

I helgen ska jag och Johan till Stockholm eftersom Beat Butchers firar 30 år så blir som en endagsfestival typ och det ska bli jättekul! Plus att jag ska träffa Martina! Nu är det ju då EXTREMT viktigt att Johan inte blir sjuk lagom tills helgen! Han har köpt Esberitox som han ska vräka i sig, vi ska sova skavfötters och inte gå i närheten av varandra, dricka och äta C-vitaminer men vad mer kan man göra? Ge gärna tips!

 

Nu ska jag fortsätta kolla på Penny Dreadful och försöka äta något fast det tar emot.