Sen sist...

Hade tänkt skriva ett blogginlägg om mina frikort (jag och Johan har 3 var, det räckte inte med en haha!) men det blev så privat helt plötsligt haha! Kan ju avslöja att jag tidigare hade Johnny Depp, George Clooney och Brad Pitt som alla andra men för det första har de blivit riktigt gubbiga och den enda som fortfarande är sanslöst snygg är Johhny Depp men sen känns de som så sjukt självklara och tråkiga frikort. Lite mer originellt får det allt va!
 
Kan avslöja att en är Adrien Brody, att jag utökat till 4 stycken frikort och att en av dem är svensk (egentligen två om jag får utöka till 5 stycken HAHA!)...Kan ni gissa?
Och vilka frikort har ni? Kör ni på en eller flera? Tänker ni taktiskt och väljer någon ni faktiskt kanske kan möta...? :P ;)
 
Jaja...nog om heta snubbar, vad har hänt sen sist?? Vart en ganska så festlig vecka eftersom Johan har haft semester men i fredags valde vi att ta det väldigt lugnt och bara slöglodde på tv och åt godis, underbart! Dessutom fantastiskt godis från 4 gott med, inget slår liksom deras sortiment.
 
Imorgon är det mötesdag och på onsdag åker jag med jobbet till Stockholm och vår gala som vi ska på. Sen middag efter galan och minglet. Ska bli så kul!!! Är jätteglad att jag får följa med, dessutom är det ju definitivt inte fel att sova på hotell och få hotellfrukost ;) Ska äntligen få se Blondinbella föreläsa också, något jag velat länge och nu ska hon vara med på galan så det ska bli kul. Tycker ju till typ 30 % att hon är grym som företagare och entrepenör men sen är ju resterande 70 % en ganska kass bild av henne på grund av hennes totalt vansinniga åsikter om det mesta. Nåja, inspirerande, provocerande och rätt spännande är hon ändå tycker jag.
 
Till helgen tror jag att det blir lugnt, vill planera inför nästa lägenhet (som jag kommer skriva mer om när det är klart) även om vi inte flyttar fören februari-mars OM allt går som vi vill...
 
Nästa vecka igen så åker vi till Karlstad med jobbet och blir samma där med hotell och hotellfrukost - mums! Dessutom ska vi hem till en kollega på kvällen och bli bjudna på lite bubbel och tilltugg, mys! Ser fram emot! Så himla nere över att vikariatet närmar sig sitt slut, kommer sakna mina kollegor! :(
 
Annars flyter dagarna på, spenderat sinnessjukt mycket pengar den här månaden men det är väl så - ju mer som rullar in desto mer flyger det ut...
 
Igår var jag på Vino Pasta med farsan, brorsan och hans tjej Emma, där blir man aldrig besviken! God mat, kanonpersonal och mysigt. Kan varmt rekommendera det ligger typ vid Prinsgatan. Jag kan för övrigt rekommendera "Mig äger ingen", sjukt bra film. Jag avskyr ju Mikael Persbrandt egentligen, tycker han spelar över och har lika äckliga ögon som Nicholas Cage (som jag hatar) men han spelar så otroligt bra i den här filmen. Jag grät så mycket så mina ögon var helt igensvullna dagen efter så jag såg ut som en idiot på jobbet. Fan vad jobbig film. Bra skådisar, gripande historia och den får extremt högt betyg av mig. 
 
Har beställt en himla massa böcker samtidigt som jag kollar massa olika tv-serierplus att man ska försöka umgås och inte bara läsa eller stirra på tv/dator jämt. Jag behöver längre dygn!!!!! Eller typ att tiden pausas i 2 veckor så jag kan läsa som en tokstolle och ha maraton i alla serier jag tittar på. Okej, 2 veckor räcker inte. 2 år kanske.
 
MUMS för ögat!!!
 Min favoritgodis när man köper lösgodis. Mitt hetaste tips: stoppa in en sån här lakritsskruv i en fruktnapp, ät tillsammans. Dö av det fantastiska som händer i din mun. Ät mer.

Det här med kläder till barn

Det är väl ingen jättenyhet att jag inte är vän av att klä sina barn stereotypt som exempelvis flickor i rosa prinsessklänningar och pojkar i mörkblåa tröjor med actionfigurer - typ.
 
Nu läste jag om ett par jeans för barn (små barn) på Lindex. Jeansen är exakt likadana men man hängde hälften av dem på pojkavdelningen och andra hälften på flickavdelningen. Dessutom så är bilden på jeansen som hänger på pojkavdelningen tuff med ett självsäkert kroppspråk medan den som hänger på flickavdelningen har ett mer osäkert och "blygt" kroppspråk. (Se bilden nedan). Återigen ska vi tuta i våra barn att pojkar är tuffingar med hård attityd medan flickorna som vanligt är lugna och tillbakadragna. Detta vet vi alla resulterar i att pojkar på dagis och skola gapar, slåss och skriker medan flickorna inte blir hörda och sitter tysta.
Jag ska inte ge mig på att försöka skriva något långt analyserande och vettigt blogginlägg, dels för att jag inte hinner men också för att det är så många andra som skriver om dessa saker på ett mycket bättre sätt än vad jag gör. Vill bara tillägga några saker till. Läste en kommentar under den här artikeln från en mamma som skulle köpa "loose fit" byxor till sin dotter på en annan kedja än Lindex men där flickvarianten av loose fit var tighta (!) och helt värdelösa att leka i. Folk skrev att varken det eller dessa byxor från Lindex är värt att bry sig om eller bli upprörd över och folk över lag förstår inte vad grejen är. Jag ska säga er att grejen är så mycket större än just den här bilden på Lindex, det handlar om hur vi uppfostrar våra barn, hur vi tidigt signalerar till våra barn vad som är rätt eller fel och hur du som pojke eller flicka ska vara för att vara normal. Att vi ens har skilda avdelningar för barn kan jag tycka är sjukt egentligen. Jag tycker det absolut viktigaste med barnkläder är att de är praktiska att leka i och skyddar mot: värme, kyla, sol, snö, regn och ingenting annat.
Jag fattar väl också att det är kul att köpa fina eller söta kläder till sitt barn men varför ska det vara så oerhört viktigt att köna sitt barn så att ingen går miste om vad det finns för något under kläderna. Varför känner de flesta att det är så viktigt? Varför är det viktigare att barnen är klädd i snygga häftiga kläder än kläder som passar för lek? Vi lär våra barn att det viktigaste är hur man ser ut och att man klär sig rätt efter kön och jag tror att det skadar mer än vad många skulle tro. Jag kan inte låta bli att älska att ladydahmers barn delar garderob (så länge det går med storlekar och annat) vilket kan leda till att pojken har på sig kjol och att färger och former flödar vilt då barnen själva varit med och valt och önskat vad de vill. Jag gillar att det liksom inte spelar någon roll. Det är barn, vem fan bryr sig om de bär färger som skär sig eller kläder i hysteriska mönster? Färger gör barn glada och i slutändan är det bara kläder. Ingenting annat. Som ska gå att röra sig i och hålla barnet varmt. Punkt. Och jag kommer väl också köpa fina kläder till mina barn, jag vore hycklare om jag sa något annat (och jag tycker ju om att shoppa kläder till mig själv med) men jag tror (vet) inte det kommer vara viktigt för mig att handla på "rätt" avdelning, utan jag kommer köpa från båda, oavsett kön på mitt barn. Och vill mitt barn ha på sig en grön tröja med blommor i olika färger på tillsammans med ett par röda byxor med blåa prickar så är det liksom inget problem.
 
Hur tänker ni?

Mitt jobb

Hej på er!
Den 19 december är det tyvärr sista dagen som jag kommer att jobba som regionsekreterare där jag arbetar nu. Mitt vikariat går ut för att hon som är mammaledig kommer tillbaka. Jag är så glad och tacksam att jag fick chansen att visa vad jag går för på min arbetsplats trots att jag egentligen kanske inte hade precis alla kvalifikationer som de ville. Jag kom snabbt in i jobbet, lärde mig mycket - framför allt om hur olika företag och organisationer fungerar och jag har fått en hel del insikter!! Jag har fått upp ett intresse för att jobba med personal och personalfrågor så börjar kika på lite HR-utbildningar eller liknande men får se om jag verkligen vill börja om som student igen...
 
Förutom allt jag lärt mig och jobbet i sig så är jag så lyckligt lottad med helt SUVERÄNA kollegor! Alla är så sjukt trevliga och roliga och jag kommer verkligen sakna arbetsmiljön. Jag kommer sakna att tjöta med alla, jag kommer sakna mitt awesome kontor där man kan stänga dörren om folk tjötar för mycket ;) och jag kommer sakna att ständigt känna sig uppskattad och välkommen. Tror att så många arbetsplatser hade kunnat lära sig mycket av vårt sätt att jobba faktiskt.
 
Min chef är dessutom så jäkla skärpt, hen ser alla anställda och lyssnar alltid till allas åsikter och synpunkter och kör aldrig över någon. Hen ser också till att hjälpa alla som behöver stöd och är mån om att alla har det bra. Samtidigt så är chefen väldigt duktig på att styra och leda organisationen framåt, att ta svåra beslut och bara rocka järnet i största allmänhet!
 
Tomt kommer det som sagt att bli efter att jag inte kommer jobba här mer men jag tror att kontakten kommer att hållas ändå. Jag tänker i alla fall aldrig jobba på ett ställe där kollegorna eller cheferna är elaka eller på något sätt inte trevliga att vara runt. Jag gjorde det i 3 år och inser först nu hur mycket det tar på en psykiskt att aldrig bli uppskattad, att aldrig känna att måndagar kan vara roliga, oroa sig över självklarheter, behöva försvara kollegor (som sedan hugger en i ryggen) och ständigt bevittna eller utsättas för elaka kommentarer. Aldrig mer en sådan arbetsplats igen! Någonsin! Man spenderar så enormt mycket tid på sitt arbete, trivs man inte går ju fan halva livet rakt åt helvete, helt i onödan. Passa på att utbilda er, skapa kontakter och jobba för att hamna på en arbetsplats som ni trivs på! Även om det bara är ett vikariat som tyvärr tar slut.

Meddelande till mig (efter en artikel jag gjorde) på mailen från säljchefen idag till exempel. Så små saker som ett sådant mail gör att man blir så himla glad så man sitter för sig själv med ett stort leende, det är inte svårare än så: